No-code vs. Low-code

Low-code och no-code har tagit företag världen över med storm! Dessa teknologier gör det enklare än någonsin att snabbt utveckla applikationer och skapa lösningar – utan att behöva stora utvecklingsteam eller djup programmeringskunskap. Men vad skiljer egentligen dessa alternativ åt, och vilken lösning passar bäst för din verksamhet? Vi utforskar för- och nackdelarna med low-code och no-code-lösningar här!

Både low-code och no-code-plattformar kan underlätta det dagliga arbetet avsevärt. Men vilket alternativ är bäst?

Vad är low-code och no-code?

Low-code är en utvecklingsmetod där användare kan bygga applikationer och lösningar med minimal kodning. Det innebär att stora delar av kodningsprocessen förenklas genom visuella verktyg, drag-and-drop-funktioner och förbyggda komponenter, men det krävs fortfarande en viss teknisk kunskap för att anpassa och optimera lösningarna. Läs mer om low-code här!

No-code är en utvecklingsmetod som gör det möjligt att skapa applikationer och lösningar helt utan programmering. Med hjälp av visuella plattformar kan användare bygga funktioner genom att använda enkla drag-and-drop-verktyg och förkonfigurerade mallar.

Även om alternativen kan verka snarlika, kommer de olika lösningarna med unika fördelar och möjligheter. Det är därför en bra idé att hålla sig informerad om både för-och nackdelar med de två alternativen före implementation.

Vilka är fördelarna med low-code?

Flexibelt och anpassningsbart. Low-code tillåter användare att skapa mer avancerade lösningar med en viss mängd programmering. Det ger utvecklare större kontroll över design och funktionalitet – samtidigt som man inte behöver skapa allt från grunden.

Snabb utvecklingspotential. Med en förenklad utvecklingsmiljö kan applikationer utvecklas snabbare än vid traditionell kodning, vilket sparar tid och kostnader. Många low-code lösningar erbjuder möjligheten för användare själva att lägga till och ta bort funktionalitet efter behov, vilket gör att lösningen kan ändras efter skiftande behov.

Fördelaktigt för tekniska team. Low-code är idealiskt för utvecklare som behöver viss programmeringsflexibilitet men vill undvika att skriva all kod från grunden, vilket sparar både tid och pengar.

Flera integrationsmöjligheter. Att integrera med andra system är viktigt, då low-code lösningar ofta ska automatisera eller effektivisera flöden mellan system och funktioner. Många low-code-plattformar stöder därför integration med andra system och APIer, vilket gör dem lämpliga även för mer komplexa affärsbehov.

Vilka är nackdelarna med low-code?

Viss teknisk kunskap krävs. Även om det low-code kräver mindre kodning än traditionella utvecklingsmetoder, behöver användare ha en viss förståelse för programmering, vilket kan vara en nackdel för de som helt saknar teknisk bakgrund.

Ofta snäppet dyrare än no-code. Då low-code-plattformar ofta är mer avancerade än no-code brukar de därför också vara dyrare.

Begränsad anpassning jämfört med traditionell utveckling. Även om low-code erbjuder fler anpassningsmöjligheter än no-code, kan det fortfarande vara begränsat jämfört med att koda från grunden. Möjligheterna skiljer sig också mellan de olika low-code-plattformarna.

Vilka är fördelarna med no-code?

Användarvänligt. No-code-plattformar är utformade för att vara lättanvända och kräver ingen teknisk eller programmeringskunskap, vilket gör dem perfekta för användare utan utvecklarbakgrund. Detta gör behovet av utvecklare eller andra resurser minimal.

Snabbar prototyper och enklare applikationer. För enklare applikationer som exempelvis enkla webbplatser, interna verktyg och grundläggande processautomatisering, är no-code ett snabbt och effektivt alternativ.

Lägre kostnader för utveckling. Med no-code behövs ingen utvecklare, vilket gör det till ett smart alternativ för mindre företag eller projekt med begränsad budget.

Vilka är nackdelarna med no-code?

Begränsad funktionalitet och anpassning. No-code-plattformar är begränsade i vad de kan åstadkomma, särskilt när det gäller mer komplexa och skräddarsydda lösningar. Större flexibilitet kan därför saknas.

Risken för “Vendor Lock-In”. No-code-lösningar är ofta beroende av en specifik plattform, vilket innebär att det kan vara svårt att överföra applikationen till en annan plattform eller göra stora ändringar om plattformen uppdateras eller förändras. Man riskerar därför att bli ”fast” i lösningen man har valt.

Säkerhetsrisker. No-code-appar kan ha begränsade säkerhetsinställningar, vilket kan utgöra en risk för företag som hanterar känslig information. Det är därför mycket viktigt att se över vilka möjligheter som finns, innan man lanserar lösningen på en no-code-plattform.

Begränsningar inom skalbarhet. No-code-lösningar kan ha begränsad skalbarhet och prestanda, vilket kan påverka företag som behöver skalbara lösningar för att hantera ökande data eller trafik. Det kan också vara svårt att lägga till fler funktioner eller justera flöden efter lansering.

Att välja mellan low-code och no-code

Low-code och no-code-plattformar erbjuder båda möjligheter att utveckla applikationer och lösningar snabbt. Däremot finns det skillnader i flexibilitet, funktionalitet och användbarhet.

Low-code är idealiskt för organisationer som behöver skapa mer avancerade applikationer och där användarna har en viss programmeringskompetens. No-code riktar sig mer till icke-tekniska användare och är idealiskt för att snabbt skapa enklare lösningar och prototyper utan att behöva anlita utvecklare eller ha programmeringskunskap.

Hur avgör man vilket alternativ som passar bäst?

Det kan vara klurigt att välja mellan low-code och no-code, svaret är inte alltid självklart! Därför kan det vara smart att ställa sig ett antal frågor för att underlätta valet:

Hur ser behovet av flexibilitet och komplexitet ut?

En enkel lösning utan för mycket anpassning, gör no-code lösningar till ett passande alternativ. Vid integration med andra system, eller när funktionaliteten är avancerad, är low-code ett bättre alternativ.

Finns tillgänglig teknisk kompetens?

Om det inte finns någon tillgänglig teknisk kompetens, och inte heller några planer på att ta in sådan, kan no-code vara ett smidigare alternativ. Däremot är det vanligt att low-code-plattformar också erbjuder möjligheten att implementera lösningen, och att tillhandahålla teknisk expertis för att komma igång.

Hur ser tidsram och budget ut?

Beroende på hur snabbt en lösning ska vara på plats, kan detta avgöra om det är en no-code eller low-code lösning som passar bäst. Även om båda lösningar ofta är betydligt snabbare än traditionell utveckling, är no-code ofta ett snabbare alternativ.

Finns krav på långsiktig skalbarhet?

Ska lösningen växa över tid, eller behöver den hantera stora mängder data? En low-code-plattform är bäst om ni vill lägga till funktioner över tid, eller hantera en växande mängd data. No-code lösningar är generellt begränsade i skalbarhet, men passar utmärkt för exempelvis skapande av en prototyp.

Önskemål om anpassning och design?

Specifika krav på design, eller behovet av en unik funktionalitet, gör low-code till en mer passande lösning. No-code-plattformar har fördefinierade mallar, där möjligheten att skräddarsy design och funktionalitet är begränsad.

Att höra med kunder, samarbetspartners och andra intressenter kan också ge en bra bild av vilken typ av lösning – och vilken plattform – som passar bäst för ändamålet.

”Det som våra kunder och samarbetspartners värdesätter allra mest med vår low-code-plattform EasyLogic är möjligheten att skapa lösningar som är både flexibla och skalbara. När behoven förändras kan nya funktioner enkelt läggas till, och fler system kan integreras för att stärka lösningen. Med EasyLogic får våra kunder en förstklassig low-code-lösning – till ett konkurrenskraftigt pris.”, säger Andreas Bernhardsson, Product Manager på Datema EasyLogic.

Vill du veta mer om low-code lösningar? Kontakta oss!


Underlätta arbetsvardagen med low-code lösningar!

En bra low-code lösning är skalbar, flexibel och kan skräddarsys efter de unika behov som finns – och vidareutvecklas över tid. Är du nyfiken på hur man kan kommer igång med EasyLogic?

Kontakta oss så berättar vi mer!

Föregående
Föregående

Datema EasyLogic ingår samarbete med Onitio Solutions

Nästa
Nästa

Digitalisering på arbetsplatsen